Under 2020 kommer jag att prova med hemma-produktion av några egna 3D-modeller.Dom skrivs ut på en enklare typ av 3D-skrivare i min hobbyverksamhet. Skrivaren bygger modellerna i tunna skikt av flytande resin som härdas skikt för skikt med UV-ljus under utskriften.
För mig som modellbyggare innebär tekniken stora fördelar då det nu blivit möjligt att rita och ta fram egna egna byggdelar och detaljerade modeller med relativt bra finish.
Det är också relativt enkelt att reproducera modellen i mindre serier när den är färdig.Jag har under året tagit fram några lantbruksmaskiner med skandinavisk förebild till min N-skaleanläggning och passade på att även skala upp dom til H0Dom finns nu till försäljning både i skala N och H0.
Modellerna kommer att levereras som omålade och omonterade bygg- eller detaljsatser med bara ett fåtal delar.
Då tekniken innebär en hel del manuellt efterarbete innan detaljerna kan levereras
blir det bara mindre serier som kan produceras.
.
Detaljeringsgraden kan hållas relativt hög, men tekniken ger inte ett så exakt och slätt utförande om man jämför med fabrikstillverkade plastmodeller och byggsatser utan delarna blir ”mer personliga” då ingen utskrift blir den andra lik beroende på hur det flytande resinet härdar. Det är t.ex inte ofta hjulen blir helt runda (för lite luft i däcken :-)
Jämfört med andra typer av 3D-utskrift, t.ex via Shapeway
Materialet verkar segare och lite mer hållbart jämfört med det Shapeways spröda "fine detail plastic", men givetvis måsta manfortfarande hantera tunna utstickande detaljer med stor försiktighet.
Släta ytor kan få en lätt randning på samma sätt som detaljer utskrivna via Shapeways, men betydligt mindre framträdande.
Däremot blir fina kanter eller småhål för montage av andra delar inte lika skarpteckande som vid Shapewaysutskrift.På en Shapewaysutskrift blir alla sidor precis som på ritningsunderlaget, men på en utskrift från resinskrivaren blir den sida där det suttit stöttor alltid en aning missformad och med små toppar efter stöttornas infästningspunkter.
Detta är förhoppningsvis detaljens bak- eller undersida och topparna går att slipa ner.
Om utskriftstekniken
Detaljerna är utskrivna i en enklare typ av 3D-skrivare för hobbybruk som arbetar med flytande UV-känsligt resin där detaljen byggs på en byggplatta som doppas upp och ner i vätskan och lager för lager (0,02-0,03 mm) exponeras mot skrivarens LCD-skärm med UV-ljus i botten av resinbehållaren. (Ungefär som när man stöper ljus)
.
Modellen byggs alltså upp-och-ner och tekniken kräver att delarna byggs tillsammans med ett antal stöttor i samma material som både håller fast den allt tyngre modellen vid byggplattan och som bas för att bygga upp materialet i modellens olika delar.
Direkt efter utskrift tvättas delarna från överblivet resin och stöttorna klipps bort från några av delarna.
Därefter härdas delarna under en UV-lampa.
Tyvärr lämnar ändå stöttorna spår efter sig i form av små toppar och deformationer vid anslutningspunkterna. Man försöker därför placera de flesta och kraftigaste stöttorna på modellens under- eller baksida.